Kära vänner, vårvintern 2025 kom och gick – och inget blev som vi hade kunnat föreställa oss det. Att uppleva sina föräldrars/morföräldrars/svärföräldrars frånfälle så plötsligt och tätt inpå varandra var ofattbart, utmattande och nästan surrealistiskt. Det ena avskedet efter det andra, sorg på sorg, olika praktiska och akuta göromål i en omtumlande ström…

Så här efteråt, till exempel som nu – under betydelsefulla stunder av samvaro och småsysslor i Harge – kan vi känna tacksamhet. Över att vi fick en liten sista tid tillsammans, att vi fick ta farväl, att det inte blev något utdraget lidande, någon oro eller ensamheter. Och förstås en stor tacksamhet över de fina begravningarna och allt deltagande som på olika sätt nått och når oss. Alla ni som på olika sätt varit med oss i förlusten och avskedet av vår älskade pappa, morfar och svärfar Ove: ett stort och innerligt tack!

Emma & Sofia
Alva, Ludvig & Lova
Molle & Janne

---

Vidare…

Oves minnesrum finns kvar för den som vill besöka det. Vi har också valt att låta Oves Facebook-sida finnas kvar till minne.

Begravningsagendan finns som pdf här. Bildspelet som rullade under minnesstunden i Kullavikskyrkan kan du se nedanför (en stor fil som kan ta tid att ladda):

Den sista vilan

Oves sista viloplats är minneslunden vid Hammars kyrka, nära vårt kära Harge. Hans stoft är nedgrävt samtidigt som och alldeles intill Anitas, men gravplatsen är inte utmärkt. I stället finns en gemensam smyckningsplats intill dammen i mitten av minneslunden.

Det är den gravplats Ove själv har valt. Men han sa också: ”Ni behöver inte ödsla energi på att besöka någon grav. Tänk på mig när ni doppar fingrarna i Vättern, det räcker gott.”.